Hej!

Nu har vi vaknat sista natten på denna resa. Kan absolut tänka mig Miami igen!

Men det som väntar nästa gång är afrika! Närmare bestämt Kenya. Jag fick ett stipendie att kika närmre på hur barn/unga kan ha det där för ett bra tag sedan. Nu är det snart dax. Ser fram emot vad som kommer ske i mig och mitt sätt att se på världen när jag har den erfarenheten i min ryggsäck.

Den här sista månaden har jag haft chansen att stanna upp. Dra i handbromsen. Tänka efter, känna efter. Vart är jag på väg ? Hur? Varför?

och det är som jag redan visste… det är i mellanrummen det händer. Kreativiteten vaknar, ideer ploppar upp, möjligheter blir synliga. När vi bara stressar på… så kan det kännas som hindren blir svåra, man tappar fokus.. vart var det jag skulle och varför? Man är liksom redan på nästa mål innan man hunnit landa och njuta av där man var.

Yogan är ju fantastisk på det sättet. I Yin när man kan landa 10 minuter i en position händer massa i huvudet. Ligga still… i 10 minuter??? Har jag tid med det? Borde jag inte hänga tvätten? Kliar det inte på benet? Var är min telefon nu igen? Huvudet snurrar medan kroppen ligger i den vilande positionen där bindväven sträcks ut. Men efter att det blir en vana och att kroppen börjar känna igen sig, så tystnar rösten i huvudet och man landar i jaget. Det är inte när man strävar , drar, pressar och trycker som det magiska händer. Det är när vi andas, stannar upp och bara är.

/ kommentera gärna så jag vet om nån läser ❤️

/Anna